Enable JavaScript to visit this website.

Vad händer i kroppen vid ledgångsreumatism?

  • Du har värk i lederna på båda sidor av kroppen.
  • Du känner dig stel och öm när du rör dig, särskilt på morgonen.
  • Lederna blir svullna, ömma och ibland vid kraftig inflammation varma och röda.
  • Du är trött.

Utöver besvär i leder, senor och muskler kan du få andra symtom, till exempel så kallade reumatiska knutor eller noduli i underhuden. De kan uppstå där det är ett tryck mot huden, till exempel på armbågarna eller på fingrarna. Knutorna är ofarliga men de kan ibland göra ont.

Bedöm dina besvär för ledgångsreumatism

Sjukdomsförlopp och prognos

Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna. Ledgångsreumatism är svårdiagnostiserat, speciellt i det tidiga sjukdomsförloppet och det går inte att förebygga sjukdomen. Däremot kan sjukdomens förlopp bromsas upp och i vissa fall hejdas med hjälp av läkemedel. Om en läkare misstänker att du har ledgångsreumatism så får du oftast träffa en reumatolog som bedömer om du behöver få antireumatisk medicin. Om du får XELJANZ anser din läkare att det är det lämpligaste läkemedlet för dig i din behandling. Ledgångsreumatism kan börja i alla åldrar, men det är vanligast att den börjar i 60- till 70-årsåldern.

Ledgångsreumatism är en kronisk inflammation i leden som med tiden kan resultera i att leden förstörs. Detta innebär att kroppens eget försvar angriper hinnor i leden. Dessa svullnar upp och växer till i storlek. Som en följd av detta kan ledens brosk och ben förstöras. Produktionen av ledvätskan ökar, ledkapseln och ledbanden tänjs ut med följd att leden blir ostabil.

Stelhet, ömhet och smärta

Det är viktigt att du får rätt diagnos då ledvärk kan orsakas av andra sjukdomar. Du kan läsa mer om reumatism och vad annat som kan orsaka din värk i lederna på denna webbsida.

Läs mer

Ledinflammation, inflammation i kroppens små leder

Inflammation i smålederna i händerna är ett vanligt tecken på RA. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig kan lederna bli varma. Reumatoid artrit sitter ofta i mittlederna i fingrarna, i de så kallade PIP-lederna, men kan också uppstå i andra små leder.

Vid ledgångsreumatism är det särskilt lederna närmast handflatan och fotsulan svullnar och blir ömma. Detta sker ofta symmetriskt, d v s båda händerna, båda fötterna. Man har värk på natten och är stel i lederna vid uppvaknandet. Du kan läsa mer om värk i leder på denna webbsida.

Läs mer

Söka vård

Om du upplever att din ledgångsreumatism förvärras ska du kontakta din behandlande läkare. Om du får rätt behandling tidigt så minskar också risken med skador på lederna. Skada på leden uppstår om en inflammation i leden pågått under en längre tid som påverkar senor och muskler runt leden. Det i sin tur kan orsaka att leden blir felställd, till exempel att fingrar pekar snett. Du kan få hjälp med att bedöma dina besvär på denna webbsida om du misstänker att du har ledgångsreumatism.

Läs mer

Test och diagnos

Reumatoid artrit kan vara en svårdiagnostiserad, speciellt tidigt i sjukdomsförloppet. Olika personer upplever olika symptom, men gemensamt är att de upplever ledsmärtor. För att närma sig en diagnos brukar man titta på sjukdomshistoriken och speciellt följande faktorer:

  • Smärtor och tecken på inflammation i lederna i händer och fötter.
  • Morgonstelhet som varar längre än en timme.
  • Allmänna symtom som orkeslöshet, trötthet, feber, viktminskning.

En grundlig undersökning och samtal på läkarmottagningen med blodprover och eventuellt röntgenbilder är del av testerna. Flera olika blodprov kan bli aktuella och det är den diagnostiserande läkaren som bedömer vilka prover som ska tas. Det finns idag inte ett specifikt blodprov som exakt kan peka ut om man har RA, men proven kan ge en viss ledtråd. Röntgenbilder är till hjälp vid långt gången RA för att eventuellt planera kirurgi. Röntgen kan inte användas för att upptäcka tidiga förändringar i mjukdelar eftersom röntgenbilder endast avger skelettdelar. Om skelettförändringar skett som orsakat av RA är sjukdomen relativt långt gången. Ultraljud och magnetkamera kan visa på förändringar i mjukdelar och kan vara till hjälp i ett tidigt skede i sjukdomen. Dock kan mjukdelsförändringar vara svåra att upptäcka vilket också bidrar till att RA är svårt att diagnostisera.

Medicinsk utveckling inom området

Genom stora satsningar de senaste åren har framstegen inom reumatologisk forskning förbättrat livsvillkoren för reumatikerna. Mycket talar för att läkemedelsbehandlingen kan bli ännu mer specifik och effektiv – men den måste kombineras med andra insatser. Till exempel undervisning om sjukdomen och kroppen, regelbunden träning och vid behov hjälpmedel. Det är därför viktigt för dig som är under behandling med XELJANZ att även se till att du har ett träningsprogram anpassat för dig och talar med din läkare om du behöver andra hjälpmedel för att klara din vardag. Målet med behandlingen med XELJANZ är att bidra till att minska svullnaden i lederna och bevara en god livskvalitet genom att du kan ta för dig av dina dagliga aktiviteter.